eternal sunshine?

SvD skrev i tisdags om belgiska forskare som strävar efter att få fram en medicin som hjälper oss att glömma bort våra minnen. Precis som man skriver i artikeln tänker man ju direkt på filmen eternal sunshine of a spotless mind vilket i alla fall avskräcker mig från att över huvud taget tänka i de banorna. Jag vill ha mina minnen oavsett hur mörka eller härliga de är.. Det är ju kopplat samman på ett sätt. Hur ska vi kunna avgöra vad som verkligen är härligt eller underbart om vi aldrig upplever några negativa stunder?

Jag vill inte bara ha solsken i mitt liv i alla fall inte om jag tänker efter!